Dream as if you will live forever
Live as if you will die today
Måndag och fredag
Det känns som att det bara är måndag och fredag här nu. Måndag och fredag - hela veckan lång. Jag glömmer liksom av att blogga ibland - jag har ingenting spännande att berätta. Jag kan inte lägga in bilder på min dator - måste använda Winstons, så då blir jag lat och struntar i det, trots att jag har så många bilder att visa. Vädret är trist och det är kallt ute och jag måste plugga. Suck.
I helgen har jag och Winston tagit det lugnt. Tagit en sväng på stan och igår var vi inne hela dagen och tittade på filmer på Netflix. Har verkligen kört filmmaraton i helgen - The Help, Somewhere in Time, Shutter Island, Anna och Kungen, Pirates of the Caribbean - Black Pearl, En prinsessas dagbok 2 och Supersize Me. Förstår inte riktigt hur jag hunnit med allt.
Förra helgen köpte jag ett par byxor på Monki för endast £20. De var svarta med hög midja och ankelkorta. En sådan modell har jag letat efter i flera år. Har letat och letat efter vintage på Tradera, men inte haft tur. Kul att hitta dem nu, särskilt i detta skräpvädret. Jag vill helst inte använda strumpbyxor i slutet av maj, men det är för kallt utan. Så de nya byxorna har passat bra.
Så där ja - det var en snabb uppdatering sedan sist. Nästa helg skall jag och Winston på ett bröllop i Northhumberland. Veckan efter det till Madrid - och då är det redan juni. Sommar!
Idag har det vart borgmästarval i London. Och jag har röstat - för första gången i det här landet. Vid senaste valet hade jag glömt att adressändra, så något röstkort såg jag inte röken av. Haha.
Heja Boris!
Imorgon är sista dagen i Kent. Jag har nämligen pendlat till Kent i två veckor med jobbet. Två timmar om dagen på tåget har dock lätt dödats med hjälp av nya böcker. 'A Night To Remember' läste jag ut på två dagar. Det är en bok ifrån 1956 där 62(?) överlevande från Titanic intervjuats för att få en bild av vad som hände den natten. Just nu läser jag 'The Help'. Båda rekomenderas starkt!
Idag ar det antligen fredag. Harligt att veckan ar slut. I helgen skall jag och Winston pa hans kusins 25-ars kalas i Soho. Ikvall skall vi dock bara relaxa och sedan far jag se vad som hittas pa. Klart ar i vart fall att vi maste jaga ratt pa en present till hans bror nu nasta helg!
Jag tycker det ar riktigt kul att sitta och titta pa nar gamla sa kallade 'Hollywood-legender' traffar varandra. Jag vet inte varfor, men det kanns sa konstigt att se dem ihop pa nagot vis.
Att Elizabeth Taylor och James Dean traffat varandra ar i och for sig inte sa konstigt da de spelade emot varandra i Giant. Har relaxar de dock emellan tagningarna.
Detta ar en klassisk bild pa Sophia Loren och Jayne Mansfield. Det ser ut som att Sophia tycker att Jayne har en alldeles for djup uringning!
Har star Grace Kelly och Audrey Hepburn innan Oscarsgalan och piffar till sig. Eller piffar till sig och piffar till sig - de har nog blivit tillpiffade allra redan. De star kanske och beundrar resultatet kan jag tro.
Har star de och samtalar med varandra - undrar om vad? Det ser ut som att Grace precis givit Audrey en komplmang och Audrey sager 'Ahh, tack!' Haha.
Grace Kelly, hon hade tur hon. Hon fick inte bara traffa Audrey Hepburn, utan Elizabeth Taylor ocksa! Tydligen var de vanner.
Har ar de bada tva igen pa aldre dar. Lika bra kompisar har kan jag tro.
Har far Marilyn Monroe en puss av Vivien Leigh. Vivien Leigh var gift med Laurence Olivier som spelade emot Marilyn i 'The Prince and the Showgirl'.
Och har star Marilyn Monroe med sjalvaste Marlene Dietrich.
Idag morses tjugo i fyra svensk tid var det exakt 100 år sedan som Titanic körde in i ett isberg. Då var klockan tjugo i tolv ombord på båten. Klockan tjugo över sex gick hon under för alltid. Jag vaknade fatkiskt straax därefter och tänkte på de människor som satt i mörkret, mitt ute i Atlanten och frös, och på vad de just hade varit med om. Och på de som just dött.
Lika intresserad av Titanics öde som jag var när filmen kom ut, lika intresserad har jag varit nu när 100-årsdagen närmat sig. Jag tycker att det är en sådan fruktansvärt tragisk historia.
Nog for att jag tycker om att hitta fina sommarklanningar, men nar allt ar fint ar det faktiskt ganska jobbigt. Jag kan ju inte handla pa mig alltihopa!
Jag har inte skrivit pa lange, for jag har firat pask i Sverige.
Foljande har hunnits med:
• 17-ars kalas for Adam • En svang pa torget. Jag hittade ett par oranga chinos for presentkortet jag fick av Alexander i julklapp. • En tur till Orn • Promenad pa Smogen och Smogenbryggan • Paskfirande • Jag har bakat paskgula macroner med citronsmak • Sallskapsspel
Nu ar jag i England igen, anlande i mandags en och en halv timma sent pga. 'starka vindar i England'.
Jag skall forsoka lagga upp bilder, det vet jag att jag ar dalig pa att gora.
I torsdags anlande som sagt Emma till London. Vi hann med en hel del och det kandes som att helgen aldrig tog slut!
I fredags gick jag till jobbet, medan Emma strosade runti stan sjalv. Jag slutade lite tidigare, sa vi traffades i St James's Park dar vi satt och njot av solskenet. Efter det gick vi hem for rodvin och choklad och efter det gick vi till El Loco Mexicano, en mexikansk restaurang i Pimlico dar vi at middag och drack margarithas med Josefin och Winston. Efter det gick vi ut och dansade pa Mahiki.
Pa lordag tog vi oss en riktig langfrukost. Sedan gick vi ut och shoppade hela dagen, med ett kort avbrott for afternoon tea pa Richoux. Sedan gick vi till Ping Pong for middag och drinkar. Darefter gick vi till Rockwell pa Trafalgar Square och drack drinkar tillsammans med Winston och hans kusin + pojkvan.
Redan klockan kvart over tre pa morgonen skulle stackars Emmas taxi ga till flyget. Det blev inte sa mycket somn for hennes del den natten, men kul hade vi! Bilder kommer jag saklart att ladda upp.
Sommarpratarna ar ett program som jag kan rekomendera. Perfekt att lyssna pa nar man ligger och solar, gar till jobbet, eller for den delen sitter och jobbar. Inte behover det vara sommar for att lyssna pa Sommarpratarna!
Pa Sveriges Radios hemsida finns alla sommarpratare samlade. Anda fran 60-talet till idag kan man lyssna. Jag har suttit och lyssnat pa jobbet, och det ar riktigt mysigt. Sommarpratare jag kan rekomendera ar Astrid Lindgren, Sven-Bertil Taube, Clara Lidstrom, Sofi Fahrman och Allan Edvall. Man jag har langt ifran lyssnat pa allihop saklart.
Har finns Astrid Lindgrens sommarprat for den som ar intresserad.
Jag blev alldeles till mig när jag sågde fina sommarklänningarna som fanns påOasis. Jag var snabb in att prova alla klänningarna här nertill. Nästan alla (förrutom den 'franska' den med allt blomster och den färgstarka) är del av Oasis 'Floral Frocks' kollektion, där mönstrena är faktiskta mönster ifrån 50-talet.
Nog hoppades jag att en eller två skulle passa fint, men när allihop passade perfekt, då fick jag lite beslutsångest.
Jag hade kunnat handla allihop, och det händer inte så ofta alls. Men två klänningar och en kjol och en topp fick det bli (i samma mönster, så nästan som en klänning blir det) Kanske blir det en till trots allt ...
Den här solklänningen med franskt mönster gillade jag supermycket. Enda anledningen att jag inte handlade den var att den påminde lite om min klänning med rivieramönster..
Supersöt klänning med Kinatryck
1700-talstryck
Blomster av alla de slag
Gula, stora rosor. Den vackra ryggen syns inte här. Den här klänningen handlade jag.
Somrig med dahlior. Den här handlade jag med.
Vackert färgstarkt mönster
Kjol och topp med ananastryck. Om man använder dem ihop blir det som en klänning med ett litet glip vid magen (över naveln). Dessa handlade jag med.
När jag var liten var ett av mina absoluta favoritprogram på TV Dr Quinn. Jag tyckte det var så fruktansvärt bra, med intressanta karaktärer, fina kläder, hästar, spännande handling och .. ja, den serien hade allt tyckte jag.
I julklapp fick jag de tre första säsongerna av serien. Kul tyckte jag, kan vara kul att se från början. Jag har inte gjort det innan och inte sett alla avsnitten. Minns att serien gick i Sverige runt -94, -95, -96, och trots att jag minns alla karaktärerna och vissa bitar ur en del avsnitt, så har jag väldigt dålig koll.
Precis efter jul började jag att titta på säsong ett. Och vilken positiv överaskning jag fick! Aldrig hade jag trott att serien var precis så bra. Men den är smart, den handlar inte bara om dumma, alldagliga saker. Den tar upp saker såsom kvinnors rättigheter och hur indianer, svarta, judar och svenskar(!) behandlades i 1860-talets USA. Den tar upp sådana ofantliga orättvisor som kommer ända uppifrån regeringen och beskriver hur maktlös man kunde vara. Särskilt om man var kvinna. Eller indian. Man blir riktigt illa till mods när man ser vissa avsnitt, för de är faktiskt fruktansvärt orättvisa. Och trots att man tänker att 'det är bara på film' så vet man ju att det var ju precis så här det faktiskt gick till.
Den tar även upp historiska händelser såsom det fruktansvärda slaget vid Washita.
Historiska figurer som porträtteras i Dr Quinn inkluderar Black Kettle, General Custer (båda var med i det faktiska slaget vid Washita) liksom president Ulysses S. Grant.
Gästskådespelare inkluderar Johnny Cash och June Cash, liksom Charlotte ifrån Sex & the City (Kristin Davis) och jag har faktiskt också sett Kevin ifrån American Pie som liten.
Att det finns svenska bosättare i staden där serien utspelas, Colorado Springs gör det hela än mer intressant att se. Dock är skådespelarnas svenskakunskaper inte särskilt bra och det låter mest som att de pratar på ett låtsasspråk när de talar svenska.
Ett avnitt som är ett av de som berört mig mest är The First Circle. Det handlar om Ku Klux Klan som kommer till staden. Och helt plöstligt ställer sig nästan hela staden emot en av de få svarta män som bor där och som de alltid tidigare sett som deras vän. Väl värd att se!
Idag arbetar jag hemifran, eftersom att jag gjort en exam nu pa morgonen. Egentligen behover jag inte jobba alls, eftersom att jag fatt hela dagen ledig, men tyckte det var skont att jobba igen lite.
Jag sitter ute i solen i Winstons tradgard och jobbar. Ater en supergod apelsinisglass och dricker kaffe. En liten rodhake hoppar omkring har och ater brod. Tradgarden ar verkligen superliten skall tillaggas.
Helt plotsligt ser jag en rovfagel precis ovanfor mig. Den ar ganska liten for att vara en rovfagel, men man ser helt klart att det ar en rovfagel, en brun en. Borde egentligen fraga rovfagel-experten Adam Bengtsson vad det kan vara. Av vad jag minns av hans fagelintresse, sa ar sparvhokar vanliga och lite mindre. Sakert en sadan j*vel som kom.
Han flyger ner, dumpar en dod, halvaten duva i tradgarden och flyger ivag. Det ar verkligen bland det vidrigaste jag har sett. Varfor dumpar han den har? Och varfor ar han sa forsiktig med den. Han landar innan han lagger den pa marken och lyfter igen. Den ar ju som sagt halvaten, varfor vill han inte ha den mer?
BLA. Sa nu ligger den bara har. Ar det ett ont tecken nar rovfaglar dumpar halvatna duvor framfor fotterna pa mig? Kanns som faglarnas Gudfadern.
Paminner mig om en annan gang hemma i Sverige. Jag stod i vardagsrummet och sag ut over tradgarden/altanen. Pa altanen satt en liten fagel. Helt plotsligt dyker en rovfagel upp, flyger in under taket i altanen och tar fageln och flyger i vag. Allt gick pa ett ogonblick, och allt som fanns kvar av den fageln var nagra fjadrar.
Duvan daremot ar det tyvarr mer kvar av. Detta forvantar jag mig hander mitt pa landet. Inte mitt inne i sjalvaste London!
Sa har ackligt har jag det i tradgarden nu. Titta inte om ni ar krakmagade! Hoppas Herr Sparvhok kommer tillbaka snart och hamtar sitt kak!
Dessa härliga nagellack köpte jag på H&M i Bournemouth innan disco-kvällen. Mest för att jag behövde ett nagellack och hade glömt mina andra hemma. De var ju så billiga - 4 stycken för bara några pund. Men jag gillar dem jättemycket, färgerna är superhärliga och de sitter faktiskt riktigt bra. Har redan användt alla färgerna, just nu använder jag det syrenlila. De känns våriga och härliga tycker jag.
I början av juni i år firar den brittiska drottningen att hon haft tronen i 60 år. Därför får alla en ledig dag den dagen. En annan bra sak är att den infaller precis dagen efter en annan röd dag. Så här får man alltså 4 lediga dagar på raken. Jag och Winston tog dessutom en ledig dag på fredagen innan, så nu får vi fem lediga dagar på raken. Då tänkte vi åka till Madrid! Varför just Madrid? Jo, det kan jag tala om. För att alla tar semester de där fyra dagarna. Följande städer kollade jag upp priserna på: Rom, Wien, Dubrovnik, Amsterdam, Florens, Venedig, Krakow, Warszawa, Budapest, Verona, Barcelona, Valencia, Riga, Bukarest, Sarajevo - och en massa andra obskyra platser.
Ja, väldigt påhittig kände jag mig. Vad det kostade? Jo, Bukarest gick på 4000 pund. Med BMI. Per person. Och då var vi tvungna att åka onsdag till tisdag med.
